Många samer har i dag svenskklingande efternamn. Tidigare generationer har bytt eternamn för att bli mer svensk, norsk, finländare eller ryss för att passa in i storsamhället. Tidigare var det dessutom fult och nedvärderande att vara same. Många gånger var det också storsamhället som påtvingade majoritetsbefolkningens efternamn. Inte så sällan var det prästen som inte kunde uttala det samiska efternamnet och skrev in ett mer passande efternamn som Svensson, Andersson eller liknande.
Fler och fler samer byter nu tillbaka till sina gamla samiska efternamn. Ett exempel är Kirsti Suongir. Tidigare generation hade bytt efternamn och identitet. Hon visste inte att hon var av samiskt ursprung förrän på senare år. När hon fick veta att hon var same bytte hon tillbaka till det gamla lulesamiska efternamnet Suongir, skaffade sig en lulesamisk samedräkt och registrerade sig i Sametingets röstlängd.
Läs mer om Kirsti Suongirs historia i tidningen Nordsalten.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar