Samiskt Center mot diskriminering och rasism

Riksorganisationen Same Ätnam vill arbeta mot diskriminering

Same Ätnam vill upprätta den första varaktiga organiserade verksamheten mot rasism och intolerans av samerna.

Varför ett center mot diskriminering och rasism?

Rasism och diskriminering ur ett historiskt perspektiv

Samerna betraktades länge som en underklass eller lägre stående ras vilket under många hundra år kom att prägla lagstiftningen och hållningen mot samerna. Samerna var ett centralt forskningsobjekt i Statens institut för rasbiologi fram till 1958. Först 1972 avskaffades lappfogde- och förmyndarsystemet över samebyar. Samiskan, som tidigare var förbjuden att tala i skolan och på skolgårdar, tilläts bedriva undervisning i. Samiska daghem var förbjudna och samiska flaggan fick inte hissas på kommunala flaggstänger i vissa norrlandskommuner så sent som på 1990-talet. Först 1999 blev samiskan officiellt språk i 5 kommuner i norrlands inland. Nu 2010 utökades det samiska språkområdet att också innefatta delar av sydsamiskt område.

Fortsatt intolerans och rasism mot samerna

Även om stora förändringar skett genom lagstiftning och i samhällets syn på samerna sker fortfarande en omfattande intolerans och rasism mot samerna. Detta har bland annat dokumenterats i Diskrimineringsombudsmannens (DO) rapport 2008:1 ”Diskriminering av samer” där framkommer att samer diskrimineras i arbetsansökningar, bostadsköer, på arbetsplatser etc. En liknande rapport «Selvopplevd diskriminering blant samer i Norge» med samma resultat har under 2000-talet publicerats av forskningsinstitutionen Norut NIBR. Fortfarande är det många samer som undviker att bära samedräkt på utsatta platser eller sent kvällstid för att inte drabbas av våld. I det samiska kärnområdet finns klotter med rasistiska inslag mot samerna. För inte så länge sedan fanns bildekaler med slagordet ”En död same är en bra same”. På norrlands inlandstidningars insändarsidor (webbsidor) finns ofta rasistiska inlägg mot samerna. Samiska kåtaområden drabbas årligen av förstörelse. Exempelvis i drabbades kåtaområdet av en så omfattande skadegörelse 2009 att det är tveksamt om området och de traditionella samiska byggnaderna går att bygga upp igen i sin helhet. Exemplen på intolerans och rasism mot samerna är många.

Verksamhet mot intolerans och rasism mot samerna

Men intolerans och rasism mot samerna går att motarbeta. Ett av de bästa exemplen är Vägverket för Övre Norrland som inte gav sig i att återuppsätta vägskyltar på samiska i Kiruna och Vittangi. Dessa vägskyltar på samiska nedklottrades och förstördes under flera års tid medan skyltar på svenska fick stå orörda. Vägverket för Övre Norrland satte dock upp nya skyltar var gång de förstördes och gick ut med särskild lokal information att det är allmänheten som betalar skyltförstöringen.

Varaktig och fast verksamhet saknas mot intolerans och diskriminering

Även om enstaka insatser har gjorts mot intolerans och rasism mot samerna har inget helhetsgrepp mot antisamiska hållningar gjorts. I dagsläget finns ett stort behov för uppbyggnad av en organisation eller centrum som kontinuerligt arbetar mot intolerans och rasism mot samerna.

För närvarande saknas kostnadsfri juridisk rådgivning till samer om diskriminering.

Även om samisk språklag tillkommit saknas information på samiska om hur samer som diskrimineras kan få hjälp.

Det saknas också samisk information och utbildning om diskriminering och mångfald, om rättigheter och skyldigheter inom detta område, om normer, värderingar, fördomar, attityder etc. med syfte att stödja myndigheter, företag, organisationer, skolor och enskilda i arbetet med att förebygga diskriminering och främja mångfald.

Det finns ett stort antal nätverk och organisationer som arbetar mot diskriminering och rasism. Dock har samerna hamnat utanför dessa nätverk. Det är viktigt att också samerna finns representerade i nätverk mot diskriminering och rasism.

Lagstiftning mot rasism och diskriminering är inte anpassade för intolerans mot samerna, (exempelvis betraktas inte förstörelse av traditionella samiska byggnader som ett rasbrott), samt ingen organisation som arbetar för att förändra detta.

Dessutom är det viktigt att det finns en varaktig verksamhet för opinionsbildning, främst genom olika typer av publika arrangemang, t ex utställningar och seminarier, för att mer offentligt lyfta frågor kring diskriminering och mångfald.

Med andra ord saknas det en varaktig och fast organisering mot intolerans och diskriminering av samer.